Det var en solig höstmorgon och Bud hade precis avslutat sitt pass med att lasta bagage på Newarks flygplats. Han var helt slut och med en vikt på över hundra kilo och en 20-årings hunger bestämde han sig för att stanna på vägen och äta en hink grillad kyckling på KFC. Senare skulle han in till södra Manhattan för att köpa serietidningar och därefter upp till Harlem för att spela TV-spelet Mario Cart på Nintendo 64 hemma hos några vänner. Så blev det inte. När det första planet flög in i World Trade Center trodde han inte på det. När det andra planet flög in förstod han inte.
- Jag fattade ingenting. Jävla skit alltså. Jag spenderade resten av dagen med att spela in nyheterna på VHS. Jag har tre, fyra timmar band men jag har inte tittat på det. Det är för jobbigt.
De senaste tre år åren har Bud kört svarttaxi mellan Newarks flygplats och Manhattan. Han börjar dagen med att äta något till frukost, gärna våfflor med lönnsirap. Sen kör han de tio minuterna hemifrån till flygplatsen i sin mörkblåa Chevrolet Caprice från 1993 som han köpte begagnad för två år sedan. Även om bilen är gammal och sliten så håller han den fräsch och tvättar den ofta. En gång i veckan så stannar hos sin kusin som har en frisersalong på vägen. Hon brukar trimma hans svarta skägg och det korta krulliga svarta håret. Bud har en vit slarvigt struken skjorta med små korta avklippta hårstrån i nacken som vittnar om att han idag hälsade på hos sin kusin. Hans tunga kropp är bara 170 centimeter lång och i de pösiga ljusblåa jeansen får han ett fyrkantigt utseende. Skorna, svarta skinnskor, är gamla men nyputsade.
På flygplatsen står han och spanar i ankomsthallen. Han försöker bedöma vilka som skulle vilja anlita honom, en svart man på 115 kilo kan avskräcka vissa så han väljer gärna små sällskap på tre, fyra yngre män, det är inte lika oroliga av sig.
- Jag brukar säga 80 dollar till Manhattan, sen kan de pruta ned till 50. Kunderna betalar tullavgiften på åtta dollar i Lincoln Tunnel.
Det blir framgång direkt. Tre australiensiska killar från Melbourne nappar och de kommer överens om priset 60 dollar. Ute vid parkeringen syns en tveksamhet i deras ansikten vid åsynen av Buds bil som saknar taxiskyltar. De säger ingenting och lugnas av Buds glada hjälpsamma leende. Bud pratar som en trumvirvel slagen av en trummis med för mycket energi. Hela tiden berättar han nya historier, diskuterar film och ger killarna råd om hur de ska ragga brudar på bästa sätt.
- Var inte rädd att viska tjejerna i örat och var kaxig. You've gotta play the game, du måste spela spelet, säger han.
Enda gången hans röst inte hörs är när den överröstas av motorljud från lastbilar i Lincoln tunneln. Även i tunneln är tre av fyra fönster helt öppna, det fjärde är trasigt annars skulle även det vara öppet.
Killarna är nöjda med underhållningen efter en timme långa resan. Bud brukar jobba åtta timmar per dag, tio om det går segt. Fyra, fem turer per dag vill han hinna med och gör han det tjänar han ungefär 30 000 kronor i månaden. Hur mycket han betalar i skatt vill han inte prata om. Han vill tjäna ihop så mycket som möjligt innan sommaren för då ska han inte jobba. Bud är säker på att på att det kommer bli en farlig sommar med mycket våld.
- Det är ekonomin. Många fattiga förlorar sina jobb och före detta brottslingar som börjat jobba kommer tvingas tillbaka in i brottsligheten. Då kommer det bli bråk med dem som tagit över, det vill jag inte vara i närheten av, säger han.
Innan den blåa taxin åker in i Lincoln tunneln för femte gången för dagen tittar Bud mot New Yorks skyline tystnar han och tänker på elfte september. Han tänker tillbaka på en körningen han fick en mörk vinterkväll för något år sedan. En vit man med svart hår i 40 års åldern. Mannen berättar under resan att han var i det andra tornet när det första planet flög in. Han kände hur hela huset skakade. Han fick panik och sprang nedför trapporna. Folk sa att han skulle ta det lugnt. Han fortsatte panikslagen att springa. De dog och han klarade sig.
- I sommar så ska inte jag jobba, jag är rädd att det kommer hända något. Jag kommer att springa, säger Bud.
Christopher Gimling Shaftoe
tisdag 12 januari 2010
måndag 11 januari 2010
Vattenfall satsar på fossila bränslen och en miljökampanj
Med en ny reklamkampanj vill statligt ägda Vattenfall visa att de tar sitt ansvar i klimatfrågan. Samtidigt ser Greenpeace dem som Sveriges största miljöbov. Statliga Vattenfall har under de senaste tio åren blivit en av Europas största elproducenter och investerar årligen över fyra miljarder kronor i kolkraft.
En isbjörn simmar ansträngt runt i vattnet. Isberg faller sönder och inte ett isflak syns så lång ögat kan nå. Men sedan händer något. Många små signaturer bildar snö och kyler ner vattnet. Snart kan isbjörnen springa runt lycklig och leka i snön.
Detta är vattenfalls nya reklamfilm som uppmanar till att man ska skriva på deras manifest för en bättre miljö. Samtidigt släpper vattenfall ensamt ut mer koldioxid än hela resten av Sverige tillsammans.
– Här försöker Vattenfall utmåla sig som om de vore världsnaturfonden. Jag tror inte att folk kommer går på det, säger Martina Krueger.
På Vattenfalls hemsida har över 30 000 personer skrivit under manifestet men i forumet pågår en intensiv debatt om trovärdigheten i kampanjen med tanke på hur Vattenfall agerar som företag. Nästan hälften av alla inlägg är starkt kritiska till kampanjen. Diskussionen börjar i hur vattenfall gått från att vara ett svenskt företag som sysslar med vattenkraft till att som idag till ha 46 % av sin energi produktion från fossila bränslen.
Vattenfall expanderar från Sverige ut i Europa
Det var i samband med avregleringen av den svenska energimarknaden 1996 som Vattenfall inledde sin expansion. Man köpte nätbolag i Finland och öppnade kontor i Hamburg. Året efter utrycktes visionen att bli ett ledande europeiskt kraftbolag. När även den tyska elmarknaden avreglerades 1998 köpte Vattenfall in sig i några stora östtyska elbolag och gick även in i den polska elmarknaden med köp av kolkraftverk.
Efter ytterligare några köp av företag i Tyskland så kom en kritikstorm att skaka vattenfall och debatten blossade även upp i Sveriges riksdag. Kritiken berodde på att i samband med uppköpet av kol- och gruvbolag i Jänschwalde så kom man att fullfölja flytten av en liten by för att komma åt kolen. Befolkningen i byn Horno var utom sig och svenska Uppdrag Granskning gjorde en serie reportage som även uppmärksammades i andra stora medier. Miljöpartiet kritiserade den dåvarande socialdemokratiska regeringen hårt för att den inte ingrep. Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Moderaterna sköt ifrån sig allt ansvar. Man menade att det var ”upp till Vattenfalls ledning och styrelse att besluta i frågan om den operativa verksamheten i Tyskland”. Samtidigt försvarade man Vattenfall och hänvisade också till att tysk lagstiftning faktiskt följdes. I slutet av 2005 lämnade de sista boende Horno som sedan dess har varit ett av Vattenfalls kolfält.
Nu hotas återigen östtyska byar, då Vattenfall planerar att utvinna mer kol från den rika marken. Men det låter likadant från politikerna, fast nu har folkpartiet, som tidigare var starkt kritiska, bytt position.
– Så länge man följer den tyska lagstiftningen så gör inte Vattenfall något fel, säger Karin Pilsäter (fp) ordförande i näringsutskottet.
Idag har Vattenfall nått en ledande position bland europeiska kraftbolag. Den största delen av energin kommer från den tyska kolkraften och det är ett ständigt tryck från miljöorganisationer på företaget att ändra riktning. Som helägt statligt bolag så har riksdagen ställt vissa krav på att man ska investera i förnybara bränslen vilket man också gör.
Mellan 2006 och 2007 mer än fördubblades vindkraftproduktionen och den ger nu drygt en terrawatt timme energi. Detta ska enligt mål från riksdagen öka till 17 TWh till 2016. Drygt två miljarder investeras i förnybara energikällor och vattenkraft.
Detta kan dock ställas i relation till utvecklingen inom kolkraft. Man utvinner nästan 78 TWh energi, alltså ungefär sextio gånger så mycket från kolkraft som från vindkraft och Vattenfall investerade dubbelt så mycket, över fyra miljarder kronor på fossila bränslen.
Christopher Ödmann (mp) som sitter i näringsutskottet är kritisk.
– Man kan ju se att det inte är rätt väg att gå om man ska minska sitt koldioxidutsläpp. Riksdagen måste ställa hårdare miljökrav på Vattenfall, kolkraft och kärnkraft behöver fasas ut och ersättas med förnyelsebara energikällor.
I regeringsförklaringen från när alliansen kom till makten står det ”Sveriges miljöarbete ska vägledas av ambitiösa miljö- och klimatmål, och följas av tydliga handlingsplaner.”
Karin Pilsäter (fp) förklarar varför det inte ställs hårdare krav. Hon är även här inne på att det är de tyska lagarna och miljökraven som Vattenfall ska följa och att det inte är säkert att det skulle bli bättre bara för att Vattenfall skulle avveckla kolkraften.
– Det skulle inte släppas ut mindre koldioxid om något annat företag drev anläggningarna istället för Vattenfall, säger hon och fortsätter att förklara att det är svårt för riksdagen att ställa högre krav på Vattenfall eftersom de agerar utanför Sverige.
– De agerar på en konkurrensutsatt marknad och kan då inte arbeta efter andra regler.
Christopher Ödmann (mp) håller inte med.
– Nuvarande regeringen måste följa sina egna ambitioner och då gäller det att ta Vattenfall i en annan riktning. Vattenfall kan med sin reklamkampanj lura en och annan att de satsar på miljön men för regeringen blir det pinsamt.
Christopher Gimling Shaftoe 2008-10-10
Fakta:
Vattenfall ägs till hundra procent av den svenska staten.
Vattenfall producerade förra året 167,6 TWh energi.
36,6 TWh från vattenkraft
1,3 TWh från vindkraft
0,6 TWh från biobränslen
51,3 TWh från kärnkraft
77,7 TWh från fossila bränslen
I år kommer Sverige få ungefär åtta miljarder kronor i avkastning från vattenfall, detta utöver skatteintäkter.
Källa: Vattenfalls årsredovisning 2007
En isbjörn simmar ansträngt runt i vattnet. Isberg faller sönder och inte ett isflak syns så lång ögat kan nå. Men sedan händer något. Många små signaturer bildar snö och kyler ner vattnet. Snart kan isbjörnen springa runt lycklig och leka i snön.
Detta är vattenfalls nya reklamfilm som uppmanar till att man ska skriva på deras manifest för en bättre miljö. Samtidigt släpper vattenfall ensamt ut mer koldioxid än hela resten av Sverige tillsammans.
– Här försöker Vattenfall utmåla sig som om de vore världsnaturfonden. Jag tror inte att folk kommer går på det, säger Martina Krueger.
På Vattenfalls hemsida har över 30 000 personer skrivit under manifestet men i forumet pågår en intensiv debatt om trovärdigheten i kampanjen med tanke på hur Vattenfall agerar som företag. Nästan hälften av alla inlägg är starkt kritiska till kampanjen. Diskussionen börjar i hur vattenfall gått från att vara ett svenskt företag som sysslar med vattenkraft till att som idag till ha 46 % av sin energi produktion från fossila bränslen.
Vattenfall expanderar från Sverige ut i Europa
Det var i samband med avregleringen av den svenska energimarknaden 1996 som Vattenfall inledde sin expansion. Man köpte nätbolag i Finland och öppnade kontor i Hamburg. Året efter utrycktes visionen att bli ett ledande europeiskt kraftbolag. När även den tyska elmarknaden avreglerades 1998 köpte Vattenfall in sig i några stora östtyska elbolag och gick även in i den polska elmarknaden med köp av kolkraftverk.
Efter ytterligare några köp av företag i Tyskland så kom en kritikstorm att skaka vattenfall och debatten blossade även upp i Sveriges riksdag. Kritiken berodde på att i samband med uppköpet av kol- och gruvbolag i Jänschwalde så kom man att fullfölja flytten av en liten by för att komma åt kolen. Befolkningen i byn Horno var utom sig och svenska Uppdrag Granskning gjorde en serie reportage som även uppmärksammades i andra stora medier. Miljöpartiet kritiserade den dåvarande socialdemokratiska regeringen hårt för att den inte ingrep. Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Moderaterna sköt ifrån sig allt ansvar. Man menade att det var ”upp till Vattenfalls ledning och styrelse att besluta i frågan om den operativa verksamheten i Tyskland”. Samtidigt försvarade man Vattenfall och hänvisade också till att tysk lagstiftning faktiskt följdes. I slutet av 2005 lämnade de sista boende Horno som sedan dess har varit ett av Vattenfalls kolfält.
Nu hotas återigen östtyska byar, då Vattenfall planerar att utvinna mer kol från den rika marken. Men det låter likadant från politikerna, fast nu har folkpartiet, som tidigare var starkt kritiska, bytt position.
– Så länge man följer den tyska lagstiftningen så gör inte Vattenfall något fel, säger Karin Pilsäter (fp) ordförande i näringsutskottet.
Idag har Vattenfall nått en ledande position bland europeiska kraftbolag. Den största delen av energin kommer från den tyska kolkraften och det är ett ständigt tryck från miljöorganisationer på företaget att ändra riktning. Som helägt statligt bolag så har riksdagen ställt vissa krav på att man ska investera i förnybara bränslen vilket man också gör.
Mellan 2006 och 2007 mer än fördubblades vindkraftproduktionen och den ger nu drygt en terrawatt timme energi. Detta ska enligt mål från riksdagen öka till 17 TWh till 2016. Drygt två miljarder investeras i förnybara energikällor och vattenkraft.
Detta kan dock ställas i relation till utvecklingen inom kolkraft. Man utvinner nästan 78 TWh energi, alltså ungefär sextio gånger så mycket från kolkraft som från vindkraft och Vattenfall investerade dubbelt så mycket, över fyra miljarder kronor på fossila bränslen.
Christopher Ödmann (mp) som sitter i näringsutskottet är kritisk.
– Man kan ju se att det inte är rätt väg att gå om man ska minska sitt koldioxidutsläpp. Riksdagen måste ställa hårdare miljökrav på Vattenfall, kolkraft och kärnkraft behöver fasas ut och ersättas med förnyelsebara energikällor.
I regeringsförklaringen från när alliansen kom till makten står det ”Sveriges miljöarbete ska vägledas av ambitiösa miljö- och klimatmål, och följas av tydliga handlingsplaner.”
Karin Pilsäter (fp) förklarar varför det inte ställs hårdare krav. Hon är även här inne på att det är de tyska lagarna och miljökraven som Vattenfall ska följa och att det inte är säkert att det skulle bli bättre bara för att Vattenfall skulle avveckla kolkraften.
– Det skulle inte släppas ut mindre koldioxid om något annat företag drev anläggningarna istället för Vattenfall, säger hon och fortsätter att förklara att det är svårt för riksdagen att ställa högre krav på Vattenfall eftersom de agerar utanför Sverige.
– De agerar på en konkurrensutsatt marknad och kan då inte arbeta efter andra regler.
Christopher Ödmann (mp) håller inte med.
– Nuvarande regeringen måste följa sina egna ambitioner och då gäller det att ta Vattenfall i en annan riktning. Vattenfall kan med sin reklamkampanj lura en och annan att de satsar på miljön men för regeringen blir det pinsamt.
Christopher Gimling Shaftoe 2008-10-10
Fakta:
Vattenfall ägs till hundra procent av den svenska staten.
Vattenfall producerade förra året 167,6 TWh energi.
36,6 TWh från vattenkraft
1,3 TWh från vindkraft
0,6 TWh från biobränslen
51,3 TWh från kärnkraft
77,7 TWh från fossila bränslen
I år kommer Sverige få ungefär åtta miljarder kronor i avkastning från vattenfall, detta utöver skatteintäkter.
Källa: Vattenfalls årsredovisning 2007
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)